Stora Förhoppningar, bra eller dåligt?
Jag skriver inte så ofta när jag har Rasmus hemma hos mig hehe. Men ska försöka skärpa mig lite nu hade jag tänkt. Hade maskerad i helgen och ska lägga in bilder när jag orkar. Igår var jag med Rasmus, Johanna och Nille och idag har jag bara varit i skolan.
I skolan igår pratade vi om förhoppningar. Jag är en människa som alltid har stora förhoppningar på människor men även på situationer. Jag kanske inte ska säga alltid men för det mesta iallafall. Det tråkiga är att eftersom att mn lever med höga förhoppningar blir man lätt besviken. Att bli besviken är en av de jobbigaste känslorna jag vet. Speciellt när man verkligen hoppats på något. Men är det bra eller dåligt att ha höga förhoppningar? Som jag ser det så är det en glädje för stunden, en spänning, något som håller en uppe och tar en framåt, dock är nackdelen att man ofta kan bli besviken. MEN jag tänker fortsätta ha mina höga förhoppningar för jag tror att det är dem som driver en mot sitt mål...
Så vad hände idag då? Jo, jag ska faktiskt träna för nu är gymkortet vårt så nu är dte bara att köra. Jag är riktigt taggad. Nu ska det bli ändring på saker och ting (som jag sagt förut men som aldrig blivit av, men då hade jag inget gymkort)
Dessutom så är det några tjejer som startar ett lag i Bunkeflo FF, några gamla lagkamrater som vill spela för att det är skoj. Så nästa söndag tror jag dte är ska dom ha en träning i Stadium Arena för att se hur många som är intresserade och jag är ganska sugen faktiskt, eller ska man börja i ett annat lag kanske?
