Love is a battlefield

Hur kommer man över, och inte mår dåligt av tanken på att den man älskat en längre tid ska träffa andra tjejer nu, skriver till andra och så vidare.. Jag klarar inte av tanken, så är det bara. Varje gång jag läser eller ser något sviker varenda muskel en i kroppen och det känns i hela bröstet.

Hur jobbigt vi än haft det i vårt förhållande så var det ändå magiskt och det kan ingen säga något annat om. Det är som jag sa innan, vi var något speciellt tillsammans.

Det är jobbigt när hjärnan säger en sak och hjärtat en annan. Det hjärtat säger är inget jag kan styra eller hjälpa. Men det är säkert att hjärtat styr mig åt ett håll!

Det är som många säger att "Love is a battlefield".. Och det hatar jag!. Jag vill kunna bara vara och njuta. Det fick jag i Bulgarien, där fanns ingen annan och mobilerna fungera inte. Då kunde jag bara vara och hade ingen konkurrens haha. SKÖNT, säger jag. Det är jobbigt att kärlek ska vara som ett spel och man ska spela sina kort rätt. Kan man inte bara tycka om varandra utan att behöva tänka en massa. Känns som att jag aldrig släppt ned "garden" eller vad det heter..

Jag älskar att titta på kärleksfilmer. Det är som att man är i en annan värld under tiden och därför älskar jag dem. Skönt att komma bort från verkligheten för en stund. Dock påminner de mig om en hel del, både gott och ont..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0